Whoa, en helg snabbt avverkad!

Den här helgen gick liite för snabbt... Men jag har å andra sidan gjort mycket :3 Hm. Kronologisk ordning!

-Fredag-

Kort skoldag, vi gjorde demonstrationer av blomväxter och gick hem vid tolv. När jag gick genom kyrkogården fick jag stanna till vid en gravsten som jag inte hade lagt märke till förut. Den var... inte en sten, gjord i nån metall. Det var som en ram eller ett fönster, som det växte 2-3 blommor i. Den var ganska simpel, hade bara ett familjenamn. Och ett citat: "Se liljorna på marken". :3

Min färd hemmåt fortsatte, jag packade och satte i mig ett par mackor, drog iväg mot centralstation (Uppsala är magiskt, hur man än går och oavsett om man hittar eller inte kommer man rätt), pratade lite med en klasskamrat som var där och klev på tåget. Sov litegrann, såg KANSKE en svarta änkan-spindel i Södertälje och landade till slut i Linköping... Konstig känsla att vara på besök hos sig själv. Jag kom hem och fick sova i mitt gamla rum... Mamma hade städat i det så det var fint och så, men det var underligt att det inte var mitt rum längre... Ah, ja, jag fick hälsa på djuren också. <3

JUSTE, viktigast av allt! Har gamla msn igen. <3

-Lördag-

Upp tidigt på morgonen, iväg till rösten. Där står ett par bilar och väntar, en av dem innehållandes en intet ont anande Annika som tror att vi ska hälsa på Karro och att jag är i Uppsala. Det skulle vi, men inte bara! Först blev det Paintball! Det var sköj, inte alltför smärtsamt... Men jag blev inte träffad så mycket. Vilket gjorde att jag tillsammans med Annika erbjöd Madde några friskott i slutet. Jag visste att det var dömt att bli plågsamt, det är Madde vi pratar om, men jag tänkte att hon inte hade så mycket skott kvar. Och Annika fick ju också lida. Madde hade många skott kvar. Och hon hade inget intresse av att visa barmhärtighet. Annika flydde snart, men jag blev kvar på banan och försökte desperat kasta mig bakom alla skydd jag kunde. Tro mig, det GÖR ont att få flera skott på sig på raken. (För er som var med kan jag bekräfta att jag också har blåmärken. Dom syns inte så mycket eftersom de inte är så skarpa, dock sinnessjukt stora. XD) Hur som helst var skotten snart slut. SA Madde. Hon ljög. När jag smugit mig fram från gömstället blev jag genast beskjuten igen, kastade mig bort mot gömställena igen, skrikandes "Jag hatar dig".

Kvällen spenderades i Karros snuskit stora och fina lägenhet, komplett med ugn, micro, kaffebryggare, balkong, soffa, TV, DVD, stereo, dator, badrum med stor dusch, köksbord med mera. Må djävulen förtära hennes själ i evighet. Vi såg på Fight Club, naaaaajs film. :3

-Söndag-

Åh, det är ju idag ju. Var ute en sväng, åt mat, fikade hos mormor (tårta <3), duschade och packade, drog till Linköping och gick på tåg igen. Hade förstaklassbiljett (var billigare), men tåget hade inga förstaklass-platser... tog helt enkelt en bra plats, med fönster på rätt ställe och sånt. Vid första stoppet, i Norrköping, klev dock en tjej på med en utvecklingsstörd kille som hon var tvungen att sitta brevid, så jag fick allt flytta på mig. Säte som inte gick att fälla upp, inte fönsterplats, åka baklänges, brevid sovande kille. (Vilket dock inte gjorde så mycket då han inte sov på mig, som på förra tåget.) Jag var dock snabb att sno åt mig en bättre plats vid nästa station. Inte lika bra som första och fortfarande baklänges, men den dög. Skruttåget lyckades komma i tid till Sala station där jag byte till ett tåg där jag faktiskt satt i första klass. Hellre andra klass brevid fönster än första klass vid gången, dock, but hey.

Kom hem, pratade med ännu en klasskamrat vid stationen, trallade iväg hit med maaassa att bära på. Och nu har jag skrivit fram till nu.

Så lämna mig ifred.

Ajö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0