The Tattler

Jag har tänkt på hur mycket jag har förändrat mig själv.

Jag brukade vara pessimist, men ombytte mig själv bara genom att tänka på mina tankar. Ingen snabb omvändning, men sist jag kände mig nere la jag märke till tankarna som tränger sig på vare sig man vill eller ej. Tröstande tankar, tankar som sa mig att jag kan klara det här, att jag inte gjort något fel och att allt kommer att bli bra. De där tankarna som jag inte riktgt kan styra brukade vara så annorlunda. De brukade berätta för mig hur värdelös jag var.

Jag ville byta ut dem, jag jobbade hårt för att göra det. Och jag inser att jag inte hade kunnat lyckas bättre än jag har gjort. De positiva tankar som till en början var medvetna har blivit undermedvetna och mina ögon tar in en vackrare värld.

Jag vill förändra mig själv. Jag går ner i vikt, jag tänker på mig själv, jag siktar framåt och jag vill bli bättre. På allt. Jag balanserar på kanten av trottoaren för det gör mig lyckligare än att gå på platt asfalt.

Om jag inte är den jag vill vara, vad som en hemsöker mitt sinne, så kan jag ändra det. Vad det än är som måste bort så vet jag att jag kan göra det. För jag har gjort det förut.

Jag har världen i mina händer, jag kan göra vad som helst och jag älskar livet.