Spontanitet

Hemkommen från en spontansväng till Stockholm! Det absolut bästa med att bo i Uppsala, utöver att det är en underbar stad, är att jag nu kan träffa ett visst gäng bästa vänner någorlunda regelbundet. <3 ... Till priset av att inte få träffa ett visst annat älskat gäng dagligen. Ni ska veta att jag saknar er hela tiden, när Annika väl kommit hem ska vi minsann återses allihopa! Mhm!

Det var en jättehärlig snubbe i kassan på Pressbyrån. Han frågade alla kunder hur de mådde och småpratade och skämtade med dem medans de handlade. Jag funderade över om han kände ett tvång att göra det och om han då gjorde det även när det dök upp folk som verkade otrevliga eller sura. Sen insåg jag att han inte hade någon som helst plikt att vara sådär trevlig och glädja folk, utan att det antagligen var något han gjorde för att han trivdes med det. Någon som förgyllde hans egna vardag... Man kan ju tänka sig att det kan vara rätt trist att stå i en kassa hela dagarna. Man kan också tänka sig att rätt många som fick det jobbet skulle klaga över vilket skitjobb de hade och hur de ville vidare. Det kändes som att inget jobb skulle kunna vara ett skitjobb för den här killen. Jag tänkte att det är något man borde sträva emot; att göra det bästa möjliga av alla situationer.

En låt som Zid skrivit nyligen. Associera inte mitt inlägg med musiken för det är inte passande och gör inte musiken någon rättvisa. <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0