Not the best of days
Vaknade till en smärre grinighet imorse. Inget vidare att sova med feber, ännu värre att vara vaken. Hade en obehaglig nattsömn, dock med undantag för en dröm insåg jag i min morgongrinighet. Syrran var inkluderad i en dröm som jag i övrigt inte har några som helst minnen av, mer än att det var den enda stunden i natt som jag inte mådde dåligt. Hade dock också en dröm där Annika var med, men den handlade om ett väldigt dramatiskt farväl till henne inför Australien-resan och var inte särskilt humoristisk. Försökte i halvsömnen övertala mig själv om att det kanske vore en bra idé att försöka äta lite idag med responsen "bleh".
När jag till slut tog mig upp från sängen såg enorm smärta sin chans att slänga sig på mig. Mensvärk (elak sådan), great. Och så diarré som nytt symptom, nice. Som om jag inte var svag nog av att knappt ha ätit på tre dagar, enorm blodförlust väldigt välkommen. Snart stapplade jag in i duschen då jag var helt gensomsvettig av feber. Där överskattade jag min egna styrka lite och föll in i kakelväggen med huvudet först. PONK. Här någonstans insåg jag att det kanske nog ändå var idé att skippa skolan idag.
Efter att ha tvingat i mig lite födoämnen (God bess blåbärssoppa) fann jag att Anna K också var sjuk. Efter en kort sjukdomsduell fick jag nog erkänna att hon var aningen worse off than me (ja jag vet att svengelskan börjar nå lite för höga nivåer), men det var trevligt att få gnälla av sig lite ändå. (Vilket upenbarligen inte betyder att eventuella bloggläsare kommer undan).
Smärtan avtog rätt snabbt efter min inte helt optimala morgon och nu är det mest orkeslösheten som inte vill ge med sig. Vilket själklart beror på att jag inte klarar av att äta. Det är inte helt lätt att koncentrera sig på tentaplugg med obefintligt näringsintag. Den är på fredag, uppskattas inte. Och jag är smärtsamt medveten om att tentafail leder till utebivet nyårs-Terebi for sure för min del. Unf indeed.
WHINEWHINE
Nu är jag klar.
När jag till slut tog mig upp från sängen såg enorm smärta sin chans att slänga sig på mig. Mensvärk (elak sådan), great. Och så diarré som nytt symptom, nice. Som om jag inte var svag nog av att knappt ha ätit på tre dagar, enorm blodförlust väldigt välkommen. Snart stapplade jag in i duschen då jag var helt gensomsvettig av feber. Där överskattade jag min egna styrka lite och föll in i kakelväggen med huvudet först. PONK. Här någonstans insåg jag att det kanske nog ändå var idé att skippa skolan idag.
Efter att ha tvingat i mig lite födoämnen (God bess blåbärssoppa) fann jag att Anna K också var sjuk. Efter en kort sjukdomsduell fick jag nog erkänna att hon var aningen worse off than me (ja jag vet att svengelskan börjar nå lite för höga nivåer), men det var trevligt att få gnälla av sig lite ändå. (Vilket upenbarligen inte betyder att eventuella bloggläsare kommer undan).
Smärtan avtog rätt snabbt efter min inte helt optimala morgon och nu är det mest orkeslösheten som inte vill ge med sig. Vilket själklart beror på att jag inte klarar av att äta. Det är inte helt lätt att koncentrera sig på tentaplugg med obefintligt näringsintag. Den är på fredag, uppskattas inte. Och jag är smärtsamt medveten om att tentafail leder till utebivet nyårs-Terebi for sure för min del. Unf indeed.
WHINEWHINE
Nu är jag klar.
Kommentarer
Trackback
